Jag fick ett sms när jag var som mest deprimerad, för några år sedan. Det innehöll ett citat av biskop Caroline Krook. En bön eller viskning jag ofta sänt vidare eller själv mumlat ur förtvivlan:

Det finns ögonblick
då man inte längre väntar
på någon ljusning.

Mörkret är så mörkt
att man börjat acceptera det.

Gråten och klagan är slut,
kvar finns bara den torra tomheten.

Så plötsligt just i den tomheten
finns Du –
min Herre och min Gud.